Ny Soloskiva på gång. Tung gitarrmusik. Plattan kommer att heta Wunderbaum och ges ut först i japan under 2010
och sedan i Europa.

Musik till film; Peter är anställd som huvudlärare i Filmmusik Master på Musikhögskolan i Malmö samt har en kurs i Filmmusik på Linnéuniversitetet i Växjö. Dessutom föreläser han kontinuerligt om filmmusik runt om i Sverige och delar av Europa
SEMINARIET OM MUSIK OCH TORTYR
I stort sett alla människor har en positiv upplevelse av att lyssna på musik och det är lätt att knyta förhoppningar om människans inneboende godhet till varelsens förmåga att skapa och lyssna till musik. Som en konsekvens av det lockas man gärna tro att ondskan i människan är raka motsatsen till musiken. Man vill inte tro att den onda människan kan njuta av musik och i alla fall inte till bra musik eller 'god. musik eller i sista hand inte MIN favoritmusik.
Sedan tre år tillbaka har jag genomfört intervjuer med utövare och offer för tortyr om den musik som i många fall spelats i samband med denna avskyvärda handling. Det förvånande är hur vida spridd kombinationen är och hur bred musiksmaken är mellan olika världsdelar och individer. ALL musik kan användas och den bra musiken är i många fall mer användbar än dålig eller (det som många tycker) hemsk musik. Här är ett urval. Det finns en kontroll där du kan styra volymen själv. En markerad nivå är ordinär lyssningsvolym ,en är den volym som i de fall man valt den själv alstrar en rubbning av balansorganet med följd att hjärnan genererar endorfiner (i de fall man gillar musiken) Och en sista nivå som är tortyrvolym. Musik tillhör enligt CIA psykisk tortyr eller 'No touch torture' det vill säga en förhörsmetod som inte ger märken som syns och som i många fall är långt effektivare än den fysiska smärtan.
1.Sensory Deprovasion. Total isolering.De första villkoren för att tortera en människa med musik är att förbereda 'lyssningen' med minst tre dagar av total isolering,det vill säga ingen sömn ,ingen mat och ingen kommunikation med andra. All yttre stimuli förhindras genom totalt mörker (ofta genom huva) tystnad och i vissa fall handskar på händerna som förhindrar känsel. En del placeras i en trång låda andra tvingas att stå upp i en obekväm ställning.
När så musiktortyren tar vid inramas den av tre viktiga parametrar.
a.Outhärdligt hög volym
b.Du kan inte stänga av och den pågår i som det tycks i en evighet
c.Du kan inte välja musik
Det fina ur torterarens synvinkel är att den psykiska tortyren inte lämnar några synliga märken som domstolar kan ta ställning till och dessutom är den i många fall mer effektiv.
2.Oye Ngwino Ndebe. Rwanda. Den första kompositör som blivit åtalad för uppvigling till folkmord. I upptakten till folkmordet i Rwanda spelade radions förmåga att påverka befolkningen en central roll. Ndebes musik användes i radions utsändningar för att förmå folkgruppen Huter att mörda Tutsierna då de utmålades som skadedjur.
3.Cesa. Serbiens Madonna eller Carola. Använd som musikbombning vid belägringen av Sarajevo under Balkankriget på 1990-talet. När Serberna slöt belägringsringen runt Sarajevo användes ömsom kanon-salvor och ömsom musik för att knäcka befolkningen inne i staden . Cesa är den mest populära artisten i genren Turbofolk som användes för att bygga upp en unik Serbisk kultur. Det tragikomiska var att Cesa var nästan lika omtyckt hos Bosnierna så den kulturella hotbilden förfelade eventuellt sin verkan.
4.Vitt brus. Använt av den engelska polisen mot IRA-fångar. Istället för att använda musik vid tortyr använda engelska arme´n ljud. Vitt brus är helt utan musikens trygghets-genererande parametrar det vill säga tidsmätande sekvenser och accenter som ger punkter att hålla sig till när man ska orientera sig i tillvaron. Rent brus förstärker isoleringens pulvriserande av jagkänslan och hjärnans funktioner.
5.Försvarshögskolans Musikloop. Musik använd i Sverige vid simulering av tortyr mot Tolkskolans elever på 1980-talet. Ingen på tolkskolan vill idag kännas vid att ha komponerat slingan men helt klart är att den användes vid övning av framtida förhörsledare. Kända personer som på 70 0ch 80-talet gått på tolkskolan är Horace Engdahl, Jonas Hallberg.
6.Barnskrik och djurskriks-komposition. Dessa skrik används ofta i musiktortyr över hela världen. Det verkar som om barnskrik som inte slutar har en outhärdlig effekt på människan. I det här fallet är det en vän till mig som varit hemma med två småbarn under lång tid som komponerat stycket.
7.Enter Sandman av Metallica. Användes vid tortyr av Irakiska fångar i Abu Graib- fängelset. Den tortyr-dömde amerikanske soldaten Javal Davies vittnar om att han själv valde musiken och att han blev besviken när han spelade Metallica eftersom vissa av de unga Irakierna spelade luftgitarr och verkade tycka om det de utsattes för. Han ändrade då till rapmusik av Eminem men även då var det vissa av fångarna som diggade musiken. Han ändrade då till Country vilket alla fångarna hatade.
8.Radetzkymarschen av Johan Strauss. På grund av den Chilenska militärens oförblommerade beundran för allt tyskt var det inte så konstigt att den tysk-österrikiska marschmusiken flitigt användes vid tortyren under fotbollsstadion i Santiago, i folkmun kallad Diskoteket. Efter militärkuppen 1977 fördes många vänster-anhängare till fotbollsstadion och i omklädningsrummen under läktarna utfördes tortyren. Musiken spelades så högt att området i folkmun kallades Diskoteket. Det var dock inte bara militärmarscher som spelades utan även Rolling Stones och annan rockmusik.
9.Yellow Submarine. Användes i Uruguay på 70-talet i samband med tortyrmetoden Waterboarding. När den torterade kom upp ur vattnet efter att ha nedsänkts och nästan dränkts spelade man och sjöng Yellow Submarine på portugisiska.
10.Salta Salta . I militärdiktaturens Uruguay användes också en populär schlagermelodi kallad , Salta Salta ( Hoppa ,Hoppa )Efter att ha stått nakna i tre dagar med bakbundna händer spelades den populära partylåten Salta Salta med effekten att fångarna ofrivilligt hoppade runt som skadeskjutna gräshoppor till vakternas stora glädje.
11.Adolf Hitler Dir av Hitlerjugend. I de flesta koncentrationsläger i Hitler-tyskland spelades musik från lägerorkestern. I vissa fall för att glädja Nazisterna men också för att underlätta selektionen och transporten till gaskammaren. Repertoaren kunde spänna från som här hyllningar till ledaren till operett-melodier eller klassiska örhängen. Nazisterna var överhuvudtaget mycket intresserade av musikens påverkan på människor och omåttligt stolta över den tyska musikens dominans inom den klassiska världen. Många var de tonsättare och musiker som samarbetade med Nazisterna b.l.a. Herbert von Karajan, Carl Orff. Även STIMS grundare Kutr Atterdahl var en hängiven Nazist och spelades i Hitlers tyskland.
12.Stilla Natt. I koncentrationslägret blev de nyanlända judiska fångarna tvingade att under en hel dag och natt sjunga: Stilla Natt, medan Lägervakterna hängde ryska partisaner runt en gigantisk julgran med svastikan i toppen i stället för stjärna.
Texten var här ändrad till: Stilla Natt Heliga Natt Allt är frid Stjärnan blid Endast vår kansler i striden står fast vakar över riket utan ro och rast Alltid han bryr sig om oss Alltid han bryr sig om oss (Fri översättning)
13. Guantanamo. Ett vittne som arbetat vid USA:s fångläger på Cuba, Guantanamo har berättat att han blev förstummad av den ljudchock som mötte honom i Guantanamo när han först steg ur helikoptern. Det han hörde var en mix av minst fyra låtar samtidigt ur högtalare i höga master. Här har jag gjort en egen mix av Österrikiska The Flippers, Enter Sandman, Carola och Kansas.
OFRIHET KONTRA FRIHET
Det nästintill viktigaste inslaget i musik-tortyr är att du inte väljer musiken själv. Du väljer inte volymen ,längden ,musikanläggningen eller tystnaden. Allt är upp till torterarens godtycke. Detta kan likna många musikaliska situationer vi har runt om oss men är i detta sammanhang extremt konsekvent.
I utställningen har vi vänt på perspektivet. Du kan själv välja Tortyr-nivå eller en mer normal lyssning. Du kan välja att ta på dig huva eller inte. Du väljer själv när du vill bryta upp från situationen och avbryta lyssningen.
NÄR DU LYSSNAR; FÖRESTÄLL DIG ATT DETTA INTE ÄR DITT FRIA VAL UTAN ATT DU ÄR TVINGAD ATT UTHÄRDA MUSIKEN I TIMME EFTER TIMME EFTER TIMME EFTER TIMME……en: Vi som ville spränga Vasa. Musik till pjäsen Desire´producerad och framförd av Helen Ohlsson.
Musik till Filmen Gzim Rewind av Knutte Wester för SVT. Musik och manus till filmen; Musik som gör ont för SVT.
Musik till radioskrivarklubben för UR. Boken; Vårt behov av tystnad.

Musik till Orkesterstycket; Min Väg för stor Orkester och fyra musiker med invandrarbakgrund. Premiär 2011.

Kommer att under våren föreläsa på Filmskolorna i Trollhättan, Berlin och Karlshamns Högskola.